Som ni kanske vet så är jag ett stort fan av hypnobirthing sedan jag var enormt hjälpt av det inför min andra födsel. Så pass att jag utbildade mig till hypnobirthing instruktör och skapade en förlossningsförberedande kurs med min syster (gravid doula och hypnobirthing instruktör hon med) som är inspirerad av hypnobirthing.Men vad är egentligen hypnobirthing är det många som undrar. Det är inte en fråga som är helt lätt att svara på snabbt. Så jag tänkte dedikera några inlägg till att beskriva filosofin närmare. Jag kan även tipsa om vårt poddavsnitt på ämnet. I detta första inlägg tänkte jag berätta om hypnos, vad det är och hur det används inför och under födsel. Jag ska försöka försöka hålla det enkelt och lättbegripligt.***Vad är hypnos?Ett naturligt tillstånd vi alla upplever dagligen. Tillståndet precis innan vi somnar eller vaknar upp, dagdrömmar, djup koncentration, meditation, stort fokus. Allt detta är hypnotiska tillstånd. All hypnos är självhypnos. Någon annan kan hjälpa dig in i hypnosen, men endast om du är mottaglig och själv vill det.Hur känns hypnos?För de flesta som djup avslappning. Nära till fantasi och drömmar. Vissa får en ökad känslighet för ljud men kan också uppleva att ljud kommer och går. Vad händer i hjärnan under hypnos?Mätningen av hjärnans aktivitet i hjärnvågor (EEG) kan hjälpa oss att förstå hypnos. Många studier har gjorts på detta. Det finns fyra typer av hjärnvågor, de mäts i Hertz; Beta, alpha, theta och delta. Varje våg har olika egenskaper och innebär olika nivåer av hjärnaktivitet och medvetande. Beta - Normal vakenhet, alert, logisk, kritisk, närmare till stress, rädsla, ångest, rastlöshet. Sannolikt beta som sker i din hjärna nu när du läser detta. Alpha - Djup fysisk och psykisk avslappning, dagdrömmer, lätt meditation, lätt hypnos.Theta - Djup hypnos, djup meditation, lätt sömn, REM drömmar.Delta - Djup sömn, inga drömmar, behövs för återhämtning. Hjärnaktivitet mellan Alpha och Theta är vanligt under hypnos. Då du är medveten om din omgivning men din kropp befinner sig i djup avslappning, nära till fantasin och svårstressad.En hypnotiserad person är:Helt medvetenKapabel att fatta beslut I kontrollAvslappnadEn hypnotiserad är inte:Medvetslös eller sovande Styrd av någon annanI trans I risk att avslöja sånt den inte vill avslöjaRisk att göra saker de inte vill göraHypnoterapi (klinisk/teraputisk hypnos) används för att behandla/bearbeta:Ångest Depression TraumanOvanor tex rökningFobierFörberedelse inför födsel Öka prestationsförmågan Hantera stressMed hypnos under graviditet och födsel vill man...Hjälpa till att få den födande att nå ett djupt avslappnat tillstånd där kropp och sinne är lugnt. Detta så att livmoderns muskler kan få jobba så optimalt som möjligt utan spänningar och så det upplevs så hanterbart som möjligt av den födande. Med hypnos under graviditeten kan man även släppa rädslor och orosmoment som kan hämma en under födseln.Hur känns hypnos under födsel?Total avslappning. Känsla av kontroll. Möjligheten att gå in och ur den djupa avslappningen när som helst. Utifrån kan det se ut som man sover eller tagit lugnande men man är helt medveten. Man kan höra röster och konversationer runt omkring och välja att delta eller inte, välja att zona ut eller inte. Man känner livmoderns arbete men hanterar det lättare. Man har nära till visualisering, fantasi och det drömlika som kommer av sig själv. I samband med att livmoderns arbete blir mer intensivt så intensifieras också avslappningen. Behöver man träna på detta?Förmågan att slappna av och intuitionen att nå den djupa avslappning finns i oss alla, det är en del av födandet som sker när vi är trygga och får förbli ostörda. Det är inget vi BEHÖVER träna på, läsa oss till eller gå en kurs i. Men! Att få vara helt trygg och ostörd är inte helt lätt så som kulturen kring födande ser ut idag. Trygghet handlar inte bara om att inte vara livrädd. Otrygghet kan vara subtil. Som det faktum att samtalet om födande är så starkt förknippat med risk, det sätter sig sannolikt i vårt undermedvetna och framkallar en subtil otrygghet. Likaså allt annat som signalerar att födandet är något potentiellt livsfarligt, som att föda med beredskap för högintensiv vård på sjukhus. Även om detta i en logiska hjärna kan ge en upplevd trygghet i känslan att det minskar risken för fara och man kanske trivs på sjukhus, så kan det på ett subtilt sätt signalera till vårt undermedvetna att här finns potentiell livsfara. Dessa små signaler kan sedan leda till en emotionell och fysisk respons i oss.Att förbli ostörd eller inte kan också vara subtilt. Förlossningsvården är inte konstruerad för att hålla födandet ostört. Så är det tyvärr. Det kan förstås gå att få till ändå men det kan kräva lite mer av en. Ni har säkert hört liknelsen att man med boskap aldrig skulle drömma om att förflytta dem när de är i aktiv förlossning men för oss människor är det standard. Att förflyttas när man föder är ett störningsmoment. Det signalerar en subtil otrygghet i att det inte är tryggt nog att föda här, inte tryggt nog att hålla sig stilla här. Det här är inget vi kan tänka bort utan det sker djupt i oss och i de känsliga mekanismer som är att föda barn. Det är anledning till att värkar ofta avtagit vid ankomst till förlossningen när de varit igång hemma. Kroppen behöver då en stund på sig att känna in att detta är en trygg plats.Redan i hemmet finns subtila störningsmoment som att klocka värkar, kontakta förlossningen, tänka på att kontakta förlossningen, packa ihop BB-väskan, tänka på när det är dags att åka in osv. På sjukhus kan exempel på mer eller mindre subtila störningsmoment vara vaginala undersökningar, CTG-kurvor, möte med nya personer, känsla av socialt ansvar, infarter som ska in, information som ges, tidspress etc.Att förbli ostörd är alltså inte lätt, det kanske helt enkelt inte går med de omständigheterna man är tilldelad. Det kan komma att påverka födseln och upplevelsen av den då födandet är känsligt (mer om det i kommande inlägg). Så man BEHÖVER inte förbereda sig men just på grund av allt detta brus, allt detta som potentiellt kan störa och påverka förloppet så kan det vara svårare att dyka ner i sig själv där man intuitivt vill vara för att födandet ska vara hanterbart eller till och med njutningsfullt. Detta särskilt om man bär på mycket rädslor inför födandet. Därför kan det vara värdefullt att öva på detta innan och ordna så goda omständigheter som möjligt för att hitta sin djupa avslappning oberoende av vad som sker runtomkring, oavsett om det blir som man önskat sig eller inte. Så tänker jag. Att ta ansvar för sin egen födsel Förberedelse inför födsel handlade för mig om att göra omständigheterna kring min födsel så trygg som möjligt för just mig, att ha en tydlig födelseplan, ett noga utvalt och förberett stödteam, bygga upp tillit till min kropp och att lyssna till min intuition. Att värna om min födsel och ta ansvar för den istället för att lägga den helt i någon annans händer handlade för mig om att veta att födandet är mer än att få ut en unge. Det är inträdet till ett föräldraskap, moderskap och nytt liv i flera bemärkelser. Det är en unik händelse som inte går att göra om, en som vi bär med oss in i föräldraskapet och föralltid. Den kan i bästa fall stärka oss i grunden och öppna upp för en helt ny värld inom oss. Det kan också skapa djupa och svårtläkta sår om man inte blir mött med den respekt man förtjänar eller om man inte känner sig i kontroll i det sårbara tillstånd som det är att föda barn.Jag tänker såhär, man kan aldrig veta exakt hur resan kommer se ut och det blir sällan som man tänkt sig, men man kan packa resväskan med allt man tror man kommer behöva, för att vara så förberedd som möjligt även när överraskningar sker. Hinner du inte förbereda dig eller kan du inte göra det av andra skäl så kan du finna ro i att intuitionen och lugnet finns där inom dig redan och det är egentligen allt du behöver.
