Några har frågat mig om mina förberedelser inför min senaste förlossning. Jag har ju skrivit lite om det här tidigare, t.ex. har jag berättar om nattljusolja, hallonbladste och dadlar som jag åt veckorna innan förlossningen. Jag skrev om vilken vetenskaplig evidens som finns och vilka mängder jag ätit. Det kan man läsa här om man vill. Eftersom jag gjort så många olika förberedelser inför den här förlossningen så är det svårt att säga vilken av alla grejer som hjälpt mig få en smidig födsel. Men det jag har gjort för att aktivt förbereda kropp och sinne inför födsel är som sagt att äta det jag nämner ovan, jag gick även en kurs i hypnobirthing, gjorde förlossningsförberedande akupuntur som jag skrev om här samt gick regelbundet, typ varannan vecka till min kiropraktor Agnes för att behandla främst de besvär jag fått efter att jag bröt min svanskota under min första födsel vilket jag skrivit om här. Inget av dessa saker verkar ha skadat i alla fall så jag är glad att jag testade allt och några saker känner jag mig övertygad om att på att de hjälpt. Nattljusolja Nattljusoljan som min hembarnmorska verkligen vurmar för och har väldigt god erfarenhet av tror jag hjälpte min cervix bli mjuk och därmed göra min födsel snabbare och mindre smärtsam. Det finns ju inget vetenskapligt stöd för detta så det är bara min känsla jag skriver om, jag grundar mycket i vad min hembarnmorska har att säga om nattljusoljan, jag litar ju verkligen på henne och hennes expertis. Hon menar på att hon kan veta om någon tagit nattljusolja när hon undersöker dem, att hennes beprövade erfarenhet är att det gör stor skillnad för förlossningsförloppet. Jag tycker även jag fick ett visst kvitto på det när min barnmorska på MVC undersökte mig någon vecka innan jag födde och poängterade hur väldigt mjuk min cervix var. En stor faktor i att det gick snabbare var säkert att jag är omföderska nu och även att jag fick ha en ostörd förlossning utan förflyttning och interventioner men jag vill tro att nattljusoljan gjorde sitt i att denna förlossning blev så himla mycket kortare och enklare, cirka 4 timmars värkarbete som jag ändå upplevde hanterbart smärtmässigt jämfört med 52 timmar sist. Hypnobirthing, visualisering och affirmationer En sak som jag vet hjälpte är hypnobirthing. Jag gick en privat kurs som hölls av Frida Detter som driver Hypnobaby tillsammans med min kille och mina systrar. Via henne fick jag ljudfiler som jag lyssnade på varje dag i badet eller inför att jag skulle sova, de hjälpte mig öva på djup avslappning och att visulisera min födsel och därmed ge mig en positiv inställning inställning till den. Avslappningen var mitt viktigaste verktyg under födseln och gjorde att jag kunde hantera värkarna. Även övning på att visulisera visade sig vara till hjälp för jag gjorde det helt naturligt under värkarbetet. Det var inget jag tänkt ut innan men när värkarna kom så tänkte jag mig att jag besteg ett brant berg. I takt med att smärtan stegrade så kom jag allt längre upp på berget. När värken nådde sin peak så nådde jag bergstoppen och där såg jag mig själv skrika allt vad jag hade, som ett vårskrik. När värken klingade av såg jag mig själv gå nerför berget. Den visualiseringen hjälpte mig verkligen att få en tidsram kring värkarna och hantera dem bättre. Frida uppmuntrade mig även att skriva ner affirmationer kring födseln och sätta upp dem i min lägenhet så jag kunde se dem varje dag. Det förvånade mig vilken hjälp det också var under födsel. För det var som om mina affirmationer hela tiden rullade i bakhuvudet, som nån som viskade betryggande ord till mig. Slutligen så gav Frida mig ett råd jag verkligen tog med mig och som jag vill föra vidare och det är att gå in i ett avslappnat och fokuserat tillstånd tidigt, innan värkarna blir väldigt starka och riskerar att överrumpla en. Jag fick regelbundna värkar ganska snabbt men jag upplevde dem inte som så starka, jag la mig ändå i badet och gick in i mig själv. Jag tror det hjälpte mig mycket i att kunna hantera stegringen i smärtan. Svanskotan Jag gick till min kära kiropraktor Agnes under graviditeten. Under min första förlossning så bröt jag ju min svanskota under krystskedet vilket jag berättat om här och på instagram. Det var en oro jag hade när jag först blev gravid, hur den skulle påverkas av en graviditet och förlossning. Efter min första födsel så hade jag fruktansvärt ont, jag kunde inte ligga eller sitta så svanskotan belastades och behövde hjälp om jag skulle ta mig upp eller ner från sittande och liggande. Inte kul. Då visste jag inte att den var bruten, all vårdpersonal jag mötte sa att det var extremt osannolikt. Men röntgen visade sen att det var en fraktur, änden på svanskotan var helt av. Så det är klart det gjorde ont. Det har främst påverkat mig genom att belastning av den gör ont men också att musklerna kring den har behövt överkompensera och blivit väldigt spända vilket har lett till krampliknande smärta. Det har Agnes hjälp mig med genom massage, akupunktur och justeringar. I slutet av graviditeten hade jag inte ont i ryggen alls och under och efter födseln har jag inte känt av svanskotan. Det spelar nog in att min yngsta har betydligt mindre huvud än min äldsta (det skiljde sig 4,5 cm i huvudomfång) men jag känner mig övertygad att alla besök hos Agnes också gjorde sitt också.
