Nu är det många som har frågat mig vad jag tycker om att vissa svenska sjukhus har infört riktlinjen att en covid-19 smittad mamma ska separeras från sitt barn i 14 dagar eller i 24 timmar tills provsvar kommit om man uppvisar symtom. Jag delade den informationen på min Instagram förra veckan men valde att radera den igen för att jag ansåg att det skulle spä på en redan ohälsosam oro som många gravida bär på. En oro som för de allra flesta är oro i onödan. Jag skrev istället att de som önskar veta hur riktlinjerna för smittade nyförlösa ser ut kan skriva till mig personligen och fråga så svarar jag på det jag kan. Responsen på det var delad, många menade att de lugnas av information för att de då kan förbereda sig mentalt, medan andra upplevde att det var tvärtom, att för mycket information om allt som kan gå illa är stressande. Hur som helst nu är informationen ute och några kliniker har gått ut med det på sina sociala medier så jag väljer att bemöta det här. Jag tycker att fodamedstod.se har skrivit väldigt bra om det och formulerat sig precis så som jag själv tänker, läs gärna hela inlägget här. Här följer några utdrag ur hennes text: De pediatriska sammanslutningarna i USA och Storbritannien har dragit olika slutsatser om riskerna för barn till smittade mammor. I USA rekommenderar man att barn till mammor med konstaterad Covid-19 vårdas åtskilda från sin mamma medan man i Storbritannien menar att riskerna med separation är större än riskerna med Covid-19. De rekommenderar istället att smittade föräldrar använder munskydd och är noggranna med sin handhygien när de tar hand om sitt barn. https://www.aappublications.org/news/2020/03/12/coronavirus031220 https://www.rcpch.ac.uk/resources/covid-19-guidance-paediatric-services#covid-19-infection-in-pregnancy Av de hittills kända fallen världen över har jag inte kunnat hitta att något enda dödsfall bland barn har rapporterats. Vi vet att barn utgör en väldigt liten del av andelen smittade och att de barn som har konstaterad smitta verkar få ett mildare förlopp och färre komplikationer jämfört med vuxna. Barn har inte pekats ut som en riskgrupp, tvärtom verkar många förbluffade över att just barnen verkar klara det här så bra. Vi vet inte säkert, men vi tror att det inte smittar från den gravida mamman till barnet i magen och av de prover som har tagits verkar inte heller viruset överföras i bröstmjölken. Vårdpersonal kan vara smittbärare utan symtom och sannolikheten att barnet trots isolering från föräldrarna ändå utsätts för smitta är relativt hög med den spridning vi håller på att få i samhället. Kan vi verkligen garantera att personal finns tillgänglig som isolerat kan ägna sig åt detta? Hur säkerställs det? Och hur kommer mammor som riskerar att skiljas från sina barn att reagera? Det rimliga är att låta föräldrarna vara med sitt barn och att minimera risken för smitta genom goda hygienrutiner, det vill säga god handhygien och munskydd. Det är fortfarande vanligt världen över att föräldrar separeras från sina för tidigt födda barn och konsekvenserna av det är välstuderade. Det är vanligare med en försämrad anknytning, depression och posttraumatisk stress hos föräldrarna och försämrad anknytning och försenad utveckling hos barnet. Vi vet att ammade barn oftast får mildare förlopp vid influensa och andra virusinfektioner jämfört med andra familjemedlemmar med samma infektion. Det är inte orimligt att tro att samma sak kan gälla Covid-19 tills vi lär oss mer. Vi vet att amning har viktiga hälsofördelar för både mamman och barnet på kort och lång sikt. För barnet innebär amning bland annat minskad risk för luftvägsinfektioner, mag- tarminfektioner, övervikt, diabetes och plötslig spädbarnsdöd. Vi vet att bröstmjölken skyddar barnet mot andra sjukvårdskrävande infektioner och just nu vill vi ju att alla håller sig så friska som möjligt för att inte belasta sjukvården. Det är viktigt att känna till sina rättigheter och vara välinformerad om risker med båda scenarion och därefter fatta ett informerat beslut. Som Föda med stöd skriver så är inte barnet helt skyddat från att bli smittad bara för att man skiljer den från mamman men däremot så vet man att den första tiden med ens barn och amningen har stor påverkan på barnets liv långsiktigt. Jag tycker även man ska väga in att barn inte verkar vara de som drabbas hårdast av denna infektion, även om vi lär oss massa nytt om viruset hela tiden och det inte går att säga någonting med säkerhet än. Slutligen så ställer jag mig frågande till om vården har rätt att ta ifrån en förälder sitt barn i den här situationen. I regel så har föräldrarna rätt att bestämma över barnets vård tills dess att den kan vara med och bestämma själv, undantag görs om barnet behöver livräddande behandling som behöver ske omedelbart, om föräldrarna kräver en behandling som inte är vetenskapligt förankrad eller om barnet är vårdad under smittskyddslagen eller lagen om psykiatrisk tvångsvård. Potentiell smitta med covid-19 faller inte under någon av de kategorierna så jag tänker att vården kan informera och starkt rekommendera men inte tvinga någon att skiljas från sitt barn i det här fallet. Om någon motsäger sig vårdens rekommendationer så får personalen notera det i journalen men försöka göra det bästa av situationen. Dessutom blir det väldigt skevt om olika kliniker har olika riktlinjer när det gäller en så drastisk åtgärd. Skulle man hamna i den situationen och inte väljer att skiljas från sitt barn så kan man göra så som de rekommenderar i Storbritannien nämligen att vara noggrann med handhygien, undvika att hosta eller nysa på barnet, överväga skyddsmask när man har barnet nära, överväga att någon annan matar barnet med urpumpad bröstmjölk om man är hostig eller nyser.
