Halloj och välkomna tillbaka till bristningsskolan! Idag tänkte jag gå in lite mer på vad de olika musklerna i underlivet har för funktion och hur det kan kännas om de är skadade, t.ex. om de inte läkt ordentligt efter en förlossningsskada. Om ni vill läsa mer ingående om det här och massa annat gällande bristningar så tycker jag ni ska gå in på backenbottenutbildning.se som är min go-to källa och som uppdateras med den senaste forskningen. [caption id="" align="aligncenter" width="490"] Bild tagen från backenbottenutbildning.se[/caption] 1. Blygdben 2. Klitoris 3. Urinrör 4. M. bulbokavernosus 5. Slida 6. M. puborektalis 7. M. transversus perinei 8. Perinealkropp 9. Intern sfinkter 10. Anus 11. Extern sfinkter 12. Svanskota Okej då kör vi! Bristningar i mellangården är relativt lätta att se och sy, däremot kan skador på den inre vävnaden vara svår att identifiera om man inte undersöker mycket noga och har rätt kompetens. Jag upplever att det pratas mycket om just dessa djupare skador just nu inom obstetriken och man har insett att vi behöver mycket mer kunskap och därför mer forskning om dessa hittills ganska bortglömda skador. Levatormuskulaturen består av flera muskler och deras syfte är att vara som en upplyftande hängmatta för hela bukinnehållet. Ganska viktiga grejer alltså! Skador på levatormuskeln sker hos 20-30% av alla som föder barn och ökar risken för framfall. Läs gärna @bakingbabies (hon är en grym fysioterapeut) inlägg om levatormuskulaturen här och hur man kan hantera sin levatorskada här Puborektalis heter den del av levatormuskeln som ligger närmast förlossningskanalen. Den tänjs till hela tre gånger sin längd under en vaginal förlossning. Skador kan då uppstå på hela eller delar av muskeln. Symptom på levatorskada - svårt att knipa, urinträngningar, känsla av öppen slida, använder man tampong kan den lägga sig på tvären, känsla av instabilitet i bäckenbotten, framåtbuktande slidvägg. Levatorskador kan som sagt vara svåra att se och upptäcka efter förlossning och vad de ger för långsiktiga konsekvenserna vet man inte än, mer forskning behövs. Puboanalis kallas ibland den del av puborektalis som ligger nedanför slidmynningen. Den kan skadas vid en grad 2 bristning. Symptom på puboanalisskada - ej kunna tömma tarmen ordentligt, analinkontinens, inte kunna knipa. Bulbocavenosusmusklena skadas vid en grad 2 bristning. Dessa muskler fäster vid klitoris och vid mellangården och omsluter vaginas öppning. Förutom muskler så består den av svällkroppar, som det även gör i snoppar. När man blir kåt så fylls svällkropparna med blod och gör att blygdläpparna lyfts upp, det i sin tur gör att ingången till vagina blir mjuk och töjbar vilket ger bra förutsättningar för penetrationssex. Eftersom att musklerna fäster vid klitoris så stimuleras också den indirekt vilket är viktigt för njutningen. Symptom på bulbocavernosusskada - Om bulbocavernosusmuskeln är av så kan vagina kännas öppen och om man kniper följer inte slidöppningen med. Klitoris stimulans och stånd uteblir vilket kan göra att penetrationssex kan kännas ointressant och/eller smärtsamt. Transversus perinei heter de muskler som går på tvären i mellangården. Det är viktiga muskler för stabiliteten i analkanalen bl.a. Symptom vid transversus perineiskada - mellangården följer med anus om man krystar, analöppningen ligger på samma plan som eller alldeles nedanför analöppningen. Svårigheter att tömma tarmen. Lättare att få hemorrojder och bakre framfall. Analsfinktrarna utgör de nedersta delen av analkanalen. Den yttre (externa) sfinktern styr vi viljemässigt och används för att kunna stänga analkanalen. Den inre sfinktern (interna) styrs inte av viljan utan är jämt ”påslagen” förutom när man krystar eller när man sover djupt. Den styr vår passiva kontinens. Symptom på skada av den yttre sfinktern - svårt att knipa i den muskeln vilket leder till svårigheter att hålla emot bajs och gaser. Smärta för att andra muskler överkompenserar. Symptom på skada av den inre sfinktern - Svårigheter att känna av om det är bajs eller gaser som vill ut vilket kan leda till att man inte vågar släppa sig förutom när man är på toaletten. Det var det om det. Om ni undrar nåt är det bara att fråga i kommentarsfältet eller skicka ett DM. I nästa inlägg tänkte jag skriva om riskfaktorer för bristningar och vad man kan göra för att minska risken att få en svår bristning. Vi hörs snart!
