Det har puttrat länge. I åratal faktiskt. Men i veckan nådde krisen i förlossningsvården någon form av kulmen när flertalet chefer och barnmorskor på Stockholms förlossningar sagt upp sig för att de inte kan stå för den vård som bedrivs på deras arbetsplats. Otroligt sorgligt att det behövde komma till detta men det verkar vara det som behövs för att politikerna ska göra ett riktigt krafttag. Inte bara komma med kortsiktiga utan långsiktiga lösningar så att nyblivna barnmorskor vill börja arbeta på förlossningen och erfarna vill stanna kvar. Så att de som föder ska bli garanterade tryggast möjliga vård. Jag står helt bakom mina kollegor på förlossningen. Det jag och många med mig önskar är bland annat: En barnmorska per födande. Alltså möjligheten att ge kontinuerlig vård till de som föder inte springa mellan flera. Att som nybliven barnmorska få en gedigen introduktion vid påbörjat arbete på förlossningen. Endast en födande åt gången första månaderna samt en tillsatt handledare och möjlighet till kontinuerlig handledning. Diffirentierad födelsevård. Att man kan anpassa vården efter behov och önskemål. Att det ska finnas fler alternativ än sjukhus för de som vill och har förutsättningarna. Alltså möjlighet att utöver sjukhus även kunna föda på mindre barnmorskeledd enhet fristående eller i anslutning till sjukhus eller i hemmet med hjälp av barnmorska. Jämnlik vård i hela landet. Oavsett vart man bor i landet bör man ha samma valmöjligheter. Ökade möjligheter till case load midwifery. Alltså möjligheten att ha samma barnmorska/barnmorskor under. graviditet, förlossning och eftervård. Sen finns det en hel del som skulle kunna bli bättre med eftervården också. Till exempel möjlighet till BB Hemma i hela landet; att en barnmorska kommer hem till en på återbesök för att ta kontroller och hjälpa till med amning/matning i hemmiljö. Lättilgänglig amningshjälp i hela landet. Möjlighet till mer uppföljning på MVC vid behov. Göra fysioteraputer till en med integrerad del av eftervården etc etc. Nu händer det i alla fall grejer i förlossningsvården och det är många som skriver till mig att de vill hjälpa till och visa sitt stöd men vet inte hur. Så här kommer några förslag. Fyll gärna på i kommentarerna med förslag, tex om ni känner till specifika namninsamlingar, forum, demonstrationer som jag borde tipsa om. Så ska jag uppdatera inlägget allteftersom. Demonstrera! Ett av demokratins främsta vapen är rätten att demonstrera. Organisera er, ut på gatorna och gör er röst hörda. Att samlas och skandera sina krav är ett väldigt bra sätt att visa stöd och göra sin fråga synlig. Starta eller skriv på namninsamlingar som sammanfattar dina krav. Dessa lämnas sen med fördel in till lämplig politiker. Det kan kännas lönlöst jag vet, vi fick in tiotusentals namnunderskrifter till vår senaste namninsamling som vi lämnade in vid riksdagen. Inte fick vi något svar på den. Men många bäckar små tänker jag. Du som fött hemma i en region som inte erbjuder finansierad hemfödsel. Ansök om förlossningspeng, du lär inte få nåt men du visar att efterfrågan finns. Du som önskat föda hemma men blivit nekad skriv klagomål/önskemål om förändring till din region och den klinik du fött på (eller ska föda på). Skriv! Insändare, bloggar, krönikor, till regionen, till politiker, direkt till journalister att du vill ställa upp på intervju kanske. Ja, man har olika förutsättningar men pennan (ok tangentbordet) är mäktig. Följ diskussionen och sprid det du lärt dig. På sociala medier och i samtal. Det kan kännas litet att dela ett inlägg men på så sätt sprider man information och håller diskussionen levande. Försök få med folk som inte är engagerade i frågan att bli det! Tyvärr är det främst kvinnor som verkar bry sig om detta. Vore fint att se männens röst i detta med. Så har ni en snubbe nära försök få honom att bli aktiv i diskussionen. Fyll gärna på med konkreta tips i kommentarerna! Det är nu det händer!
