Igår var jag med om nåt stort. Enda sen jag födde hemma har jag känt mig kallad till hembarnmorskeriet. Så igår hände det, jag fick möjligheten och universum klaffade så att jag fick möjlighet att vara med och bistå en hemfödsel. Tillsammans med Sepideh som bistått min egen födsel dessutom. Förstår ni hur lycklig jag är. Jag har visualiserat precis det och nu hände det men ännu vackrare än jag hade kunnat föreställa mig. Jag fick se en kvinna föda sitt första barn med sån tillit, sån kraft, omringad av så mycket kärlek. Jag fick bekräftat det jag redan visste. Hur mycket villkoren och omgivningen påverkar födseln. Jag tänkte flera gånger på hur det hade blivit på sjukhus, hur många gånger vi hade ingripit och gjort interventioner på grund av riktlinjer. För att födseln ibland inte följde den konstruerade mallen, att den inte platsade prickni facket. Det var så skönt att slippa det och istället kunna ha tålamod och tillit till det unika som en födsel är. Jag är övertygad om att det är därför det blev så fint som det blev, helt komplikationsfritt, smidigt och lagom snabbt. Vilken ära att få vara med om det. Jag känner mig inspirerad, driven och full av beundran!