Hej! Tack för ett bra konto. Jag har en fråga. Min syster fick för två dagar sedan sitt tredje barn. Hon är väldigt trött och jag hjälper henne med barnen. Pappan klagar på att vi lägger barnet hud mot hud och klagade lika mkt med de äldre barnen när dom blev burna. Han menar på att man lär barnen att alltid vilja bli burna och han orkar inte det. Tips på vad jag kan säga åt min svåger? Eller helst visa han ett uttalande från en bm? Please help. Hej! Tack för frågan. Va fint att du hjälper din syster ❤️ Okej jag tycker som du kanske vet helt tvärtemot din svåger hehe. Ett nyfött människobarn föds i princip helt hjälplös bortsett från vissa instinkter. De har instinkten att söka sig till bröstet och en sugreflex för det är så man överlever och får mat, de har också instinkten att kommunicera via vissa rörelser och gråt samt instinkten att vilja vara nära en vuxen person som ger dem trygghet. Så basala är deras instinkter, i övrigt föds vi människor som väldigt simpla varelser. Det finns en teori att vi människor föds cirka tre månader för tidigt om man ser på vår mentala utveckling jämfört med många andra djur. Teorin är att vi föds tidigt pga att våra stora huvuden gör att vi inte hade kunnat komma ut vaginalt annars. Om det verkligen är så kan jag inte svara på såklart men jag tycker inte det låter helt ologiskt när man jämför oss med andra arter som börjar gå minuter efter födseln. [caption id="attachment_8543" align="alignnone" width="1280"] Jag bar min son cirka jämt de första 7 månaderna. Underbart var det.[/caption] Termen ”Fjärde trimestern” uppfanns just för att benämna de första tre månader i bebisen liv för att de är som en förlängning av graviditeten! Det är en tid för omställning för det lilla barnet. Det är en tid av så många nya intryck för en liten nyfödd som dessutom har begränsade möjligheter att bearbeta alla intryck. Synen är inte helt etablerad än, de ser bra på avståndet mellan bröst och mammas ansikte. De hör bra men vet inte vad det är de hör. Kroppens rörelser är i detta stadie reflexstyrda och motoriken begränsad. Barnet är med andra ord ganska hjälplöst. Vårt jobb som barnets beskyddare är att göra barnet trygg, en stor del i detta är att erbjuda närhet! Mycket mycket närhet. Det är verkligen inte konstigt eller ovanligt att en nyfödd bebis vill ha närhet i princip jämt. Jag brukar påminna föräldrar om kontrasterna som det innebär att ligga i magen jämfört med att vara utanför, det hjälper en få empati för den omställning barnet går igenom. Från livmodern som är mörk, perfekt tempererad, bebisen är naken, hör konstanta dova ljud, får ständig närhet, trångt utrymme, vaggas jämt. Till världen utanför som är ljus, temperaturen skiftar det kan bli lite för varmt och lite för kallt, kläder, tystnad och höga ljud och man förväntas plötsligt ligga själv. Jag tror inte på att man kan skämma bort ett barn med närhet och absolut inte ett barn som är nyfött. Däremot kan man skapa ett otryggt barn om man inte svarar på dess signaler och behov. Ni kan hälsa att barnmorskor förespråkar massa närhet inte minst den första tiden. Investera gärna i sjal så ni kan bära jämt. Ni hjälper bara barnet och er själva genom att barnet blir lugnare och ni underlättar för barnet att anpassa sig till livet utanför livmodern. Det ger trygghet, det skämmer inte bort! Angående hud mot hud är det väl känt och bekräftat i flera studier vad det har för positiva effekter. Tidig hud mot hud har visat sig: Göra att mammor ammar i högre utsträckning. Har en positiv effekt på amningsperiodens längd. Gör att barnet interagerar tidigt med sin mamma. Medför att barnet skriker mindre. Gör att barnet håller kroppsemperaturen bättre. Minskar risken för lågt blodsocker hos barnet Referenser: Rikshandboken https://www.babycentre.co.uk/a25019365/your-baby-and-the-fourth-trimester
