Igår, dag 6 av potträningen var vi helt utan "olyckor". Hurra! Jag förstår att det kommer gå upp och ner och det kommer bytas fler kissiga byxor, särskilt när förskolan börjar. Men jag känner ändå att vi är i mål till stor del. Det har varit en rolig och smärtfri process tycker jag. Eftersom alla barn och alla familjer är olika så går det inte att följa en viss mall och förvänta sig samma resultat för alla såklart. Man måste anpassa sig efter sin situation och omvärdera längst vägen. Så har jag gjort i alla fall. Som ni kan läsa i min plan inför potträning, min första och min andra uppdatering längst vägen.Här kommer (troligen) den sista uppdateringen från denna potträning. Jag ska sammanfatta det jag tror var nyckeln till att det gick så smidigt för oss. Det blir några upprepningar från föregående inlägg. Ni andra som pottränar nu eller precis har gjort det, har ni lärt er något under tidens gång? något som underlättat eller försvårat processen för er? Min sons personlighet. Kan-själv-mentaliteten som han har passade för potträning känns det som. Olika barn kommer givetvis ha olika lätt för det.Hans ålder. Att han inte hunnit 2 eller 3 än tror jag var en fördel för även om viljan och integriteten redan är rätt stark så lär den bli starkare med åldern och då kan det ofta vara svårare att genomföra sådana här stora och intima förändringar TROR jag. Att det är sommarlov gör ju saker och ting mycket lättare. Dels att vi kan sköta potträningen helt och inte dela ansvaret med förskolan. Plus att det är så smidigt att det behövs så lite kläder. Att vara strumplös i crocs är perfekt när mycket kissolyckor sker. Förberedelse i form av babypottning sen födsel tror jag underlättade otroligt mycket. Det innebär alltså att han kissade och bajsade i grodposition från födsel tills dess att han själv kunde sitta på pottan vid cirka 6 månaders ålder. I kombo med användning av blöjor. Sen han själv kunnat sitta så har han fått sitta på pottan när det passar och har tidigt bekantat sig med den utan press. Så även om den mer hard core potträningen skett i 6 dagar så har grunden lagts sen länge.Att storebror kissar på toan har absolut underlättat och inspirerat. Min inställning att inte se "olyckor" som något negativt utan snarare som ett lärtillfälle har gjort att det känts lättare för mig och bidragit till att jag orkat vara konsekvent. Här gör folk olika men jag tror på att vara konsekvent som sagt, att aldrig ha blöja som backup när man väl slutat. Min kille han känner inte riktigt samma dock utan sätter på blöja på vilan och under längre resor i kollektivtrafiken om han är själv med barnen och det har funkat det med. Men överlag tror jag det är lättare om man är konsekvent. Att jag och min kille gör det här ihop. Även om potträningen var helt och hållet mitt initiativ och jag och min kille inte ser 100% lika på det så är vi båda med på tåget i alla fall vilket jag tror är så viktigt för att det ska funka. Det kräver ändå en del ansträngning och det vore svårt om vi inte försökte jobba åt samma håll. Däremot sa jag att jag kan ta huvudansvaret i början just för att det var min idé och jag vet att jag tycker potträning är roligare än vad han gör :)Ingen press och inte överdriva vare sig beröm eller missnöje. Jag tror det har passat vår son att vi inte gör en så stor grej när han prickar pottan utan att det räcker med att bekräfta och uppmuntra litegrann för att det inte ska förknippat med press. Positiv press kan ju också vara press. Likaså inte göra en stor grej när "olyckor" sker utan bara upprepa ett valt mantra varje gång och erbjuda potta. Att skippa kalsonger men ha byxor på är det som funkat för oss initialt. När han går naken så störs han inte av att han kissar på sig och med kalsong verkar han inte märka av det så nu i början har vi kört bara byxor och då har han blivit lagom besvärad om han kissar på sig och därmed motiverad att gå på pottan istället. När det bara är byxor är det dessutom lätt för honom att själv ta av dem. Inte fråga om han vill ha pottan för det blir ändå bara nej. Däremot titta efter signaler och då säga "jag ser att du behöver kissa, vi går till pottan"I början erbjöd vi att läsa böcker på pottan, det hjälpte honom att vilja sitta kvar. Det har inte behövts de senaste dagarna dock. Hade jag gjort något annorlunda hade det kanske varit att försöka få honom att gå på toa tidigare Och skippa pottan. För det blir en till grej att få bort sen. Men å andra sidan är pottan bra eftersom han lätt kan gå dit själv.
