Hej! 😊 Hoppas att allt är bra 🌟 Jag undrar om du har skrivit om/skulle kunna tänka dig att skriva lite tips om vad man kan göra om man har ett barn som bara har ammat till sömns där det är dags för mamman att börja jobba igen? Min dotter (11 mån) har bara somnat med amning både på dag och kvällen/natten men jag ska börja jobba igen i januari och nu är vi lite oroliga här hemma över hur min man ska kunna få henne att somna på dagarna när han går på sin föräldraledighet. Hon tar inte napp och har ingen snuttefilt eller liknande. Har du några bra tips som inte leder till massa gråt? 🙏 Hej! Tack så mycket för frågan. Vill börja med att säga att jag inte alls är någon expert på barn generellt. Som barnmorska så ligger vår expertis vad gäller barn främst i det alldeles nyfödda barnet samt kring amning av barn i alla åldrar. Men jag kan dela med mig av min erfarenhet av detta som mamma och hur vi tänkt och gjort. Jag har nämligen varit med om precis samma sak. Min äldsta tog aldrig napp, flaska eller snutte. Det var bröstet som gällde. Jag ammade som tröst och ammade till sömns. Helt okej för mig men jag oroade mig hur det skulle gå när jag skulle tillbaka till jobbet efter ett år i och med att det innebar en del kvällsjobb. På dagarna funkade det bra att somna ute på promenad. Min strategi var att förbereda honom på att sluta ammas till sömns lite innan jag återgick till jobbet. Jag bestämde att vi kunde amma en sista gång i soffan innan läggning men väl i sängen blev det ingen amning. Vi körde läggning precis som vanligt med läsning och mys men avslutade inte med amning. Det funkade förvånandsvärt bra, jag erbjöd att han fick hålla tutten istället och det gick han med på. Men det säger ju inte att det är nåt som funkar på alla barn. Det hade kanske gått lika bra att säga att vi ammar när jag lägger men inte när pappa lägger. Viktigast är nog att våga testa och utgå från sitt barn. Vi har också haft perioder där han absolut inte vill läggas av sin pappa och det har varit hysteriskt skrik tills jag kommit hem om han försökt lägga honom hemma. Det var ärligt talat en skitjobbig period som i stunden kändes väldigt lång och plågsam men nu är det bara ett minne om en kort period i våra liv. Min kille valde att under den perioden natta honom ute i vagn eller sjal vilket ofta funkade bra. Sen har vi gått fram och tillbaka i att amma till sömns, numera gör jag det återigen och det är typ den enda amningen vi har kvar. Vi får se när jag slutar men nu är jag mer självsäker i att en förändring är möjlig även om övergången kan vara lite jobbig som med all förändring. Nåt jag vill säga är att barn är generellt anpassningsbara. När du inte är där så är inte amning ett alternativ så pappan kommer hitta sitt sätt som funkar för dem, det är jag övertygad om. Även om de första dagarna eventuellt blir tuffa. Man får försöka trösta sig med att man ger den trygghet man kan genom att finnas nära och stötta när det är tufft. Det är samma sen när de börjar på förskolan, många föräldrar inklusive mig själv undrar hur det ska gå till att ens barn ska somna på kommando i ett rum fullt av andra barn. Men för de allra allra flesta så funkar det galant för barn är anpassningsbara. Lycka till!
