Vi har haft några tuffa veckor här hemma. Precis som många andra. Sjukdomarna har avlöst varandra. Nu senast var det Lilla O’s tur. Han är ju bara nyss fyllda fyra månader så det kändes extra oroligt för oss när han blev dålig. När barnen är sjuka är verkligen det värsta jag vet, jag hade tagit alla sjukdomar hundra gånger om ifall de slapp. Det är så väldigt ångestladdat för mig. Jag tror jag är traumatiserad av att L fick en feberkramp när han var runt året. Han blev först alldeles livlös och blå i ansiktet sen började hans kropp krampa. Det varade nog inte mer än någon minut men det kändes som en evighet. Det är nog det läskigaste jag varit med om. Jag blev också rätt besviken på min själv att jag helt tappade mina vårdkunskaper där och då, jag blev helt handfallen. Jag var bara mamma, inte sjuksköterska och barnmorska. Det är väl rimligt kanske. Hur som helst det är nog det som satt spår hos mig och gör att jag får sån ångest när barnen har feber. Nu är vi förhoppningsvis på bättringsvägen i alla fall. Nerbajsade fötter på barnakuten. Min räddning när Lilla O varit sjuk är nässugen (vår är från näsfrida) som gjort att han kunnat amma och inte varit alltför besvärad. Vet inte hur det hade gått utan den ärligt talat. Om ni med bebisar inte en sån redan så kan jag verkligen rekommendera. De älskar ju inte att få näsan utsugen men den ger verkligen resultat. Mitt andra tips är att om man ammar så kan man använda bröstmjölk som nässpray. Jag sprutar i mjölk direkt från bröstet i näsan för att lösa upp segt snor, sen suger jag ut det. Om man hellre vill så kan man mjölka ut det och spruta in med en enmillilitersspruta tex. Har man inte bröstmjölk så funkar ju koksalt lika bra. Hoppas ni mår bra och tar hand om er ❤️
