Asabea Britton
Asabea är barnmorskan som tagit Instagram med storm! Genom sina folkbildande stories berättar hon allt du inte visste att du behövde veta om kvinnokroppen. Hon reder ut allt från bristningar till kejsarfödsel och lyfter ständigt viktiga frågor. I bloggen svarar hon varje vecka på läsarnas frågor och du får följa med i hennes vardag – från jobbet som barnmorska till fritiden med familj och vänner.
Annons

Junteenth och historien bakom amning bland afroamerikaner idag

Juneteenth firas på sina håll bland svarta amerikaner den 19e juni. En högtid att fira, sörja och minnas. Fira de svartas frihet från slaveriet. Sörja det som varit och det som fortfarande återstår för svarta att i sann bemärkelse vara fria. Minnas historien av slaveriet och vad det haft för effekter på dagens samhälle. 

Annons

En del av den historien har med mitt stora intresse, amning, att göra. Bilder på svarta kvinnor som ammar vita barn med varierande captions har jag sett cirkulera på min Instagram mycket de senaste veckorna. Även om jag kände till fenomenet med ammor, ”wet-nurses” sen innan fick bilderna mig att vilja läsa på mer. Det gav mig en tankeställare, en inblick i hur trauman kan ärvas ner över generationer. Att det faktum att afroamerikanska kvinnor är bland de som ammar sina barn allra minst i USA idag har mycket att göra med deras traumatiska historia av amning som ännu ett sätt att förslava deras kroppar. 


Om wet nursing 

Wet nursing, att amma någon annans barn, har förekommit och förekommer på olika sätt i historien och idag. Som koncept är jag själv positiv till det om det sker under rätt omständigheter. Jag har själv ägnat mig åt det på ett sätt då min syster ammat mitt barn när han var mindre. Men wet-nursing har en historia av maktobalans där kvinnor med mer makt utnyttjat det till att kunna lämna över amningen på kvinnor med en lägre ställning och mindre valmöjligheter. Att betala för en wet-nurse blev under slaveriet onödigt för många som kunde plocka en gratis från sina egna slavägor.

Annons

 

Företeelsen med wet-nursing var komplex även under slaveriet och kunde ske i olika sammanhang med olika premisser. Slavar kunde amma varandras barn till exempel när en mamma tvingades ut till fälten för att arbeta och inte hade tid att amma sitt eget barn, när en ammande mamma dog eller när man sålde en ammande mamma till en annan slavdrivare och därmed skilde på mamma och barn. Till skillnad från vita slavdrivande kvinnor så tvingades förslavade svarta mammor arbeta för någon annan så de kunde inte dedikera lika mycket tid och uppmärksamhet till moderskapet som den vita kvinnan, ett skäl till att moderskapet delades på svarta kvinnor sinsemellan. Den biologiska delen av moderskapet, vem som faktiskt fött barnet, blev därför mindre viktigt än att samarbeta med varandra för att hjälpa barn att överleva och växa.

 

Det hände även ibland att vita slavdrivare ammade slavarnas svarta barn. Slavdrivarna hade ju allt att tjäna på att även dessa barn växte upp till lukrativ arbetskraft, därför ammades ofta barnen av andra slavar och i ovanliga fall om det behövdes även av de vita kvinnorna själva. Amningen av vita barn prioriterades alltid men i vissa fall fick wet nurses amma både sina egna barn och sina slavdrivares barn. Det vanligaste var dock att svarta förslavade kvinnor ammade deras vita slavägares barn på bekostnad av sina egna. De tvingades ofta avsluta amningen av deras egna barn tidigt, redan efter några veckor eller månader, medan de ironiskt nog förväntades amma slavdrivarnas barn uppåt två år.

Annons

 

Wet-nursing orsakade ett emotionellt trauma bland svarta kvinnor eftersom de till skillnad från de flesta vita kvinnor inte själva fick göra valet hur och om de ammade. En ytterligare aspekt i det emotionella våldet och traumat är att många svarta kvinnor vars bebisar dött direkt utnyttjades för sin mjölk till att amma ett vitt barn. Nåt som måste varit otroligt traumatiskt, att sörja sitt egna barn och samtidigt amma en annans.

 

Annons

Det kan vara lätt att tänka att arbetet som wet-nurse vore att föredra från att jobba ute i fälten men alla som ammat ett barn kan förstå att deras arbete också måste ha varit otroligt krävande både fysiskt och psykiskt. Med en konstant press att amma, ofta flera barn under en lång tid, med risk för ömma bröst, mjölkstockning, mastit, såriga bröstvårtor och samtidigt vara isolerade från deras vänner och familjer. Vissa tvingades dessutom arbeta i fälten på dagarna och amma vita barn på nätterna. Att använda sig av wet-nurses var nämligen ett sätt för vita slavdrivare att slippa de mer besvärliga delarna av moderskapet, till exempel nattamningen. De kunde slippa känna sig låsta till sina barn, återgå till ett socialt liv som annars inte var en möjlighet för nya mammor. Att vita slavdrivare valde att inte amma kunde också bero på särskilda omständigheter, en vanlig sådan var att de upplevde att de själva inte hade tillräckligt med mjölk. I mer extrema fall kunde det handla om fysisk eller psykisk sjukdom, eller att mamman dött i barnafödande som hindrade dem från att kunna amma. Eftersom bröstmjölksersättning inte var ett utvecklat eller säkert alternativ då så föredrogs ofta utnyttjandet av wet-nurses.

 

Svarta kvinnors mjölk har alltså stulits från dem i ofattbara mängder när generation efter generation av vita barn druckit av den. Det har beskrivits som en sorts strukturell störning (structural interference) i förslavade kvinnors amningsmöjligheter. Numera anser man att alla mammor har rätten till valet om de vill amma eller inte, men den rätten fråntogs alltså många afroamerikanska kvinnor under slaveriet. Något som har effekter än idag.

Annons

 

Om amning bland afroamerikaner idag

Afroamerikanska kvinnor i USA idag är bland de minst troliga att initiera amning. Trots att amning i minst 1 år rekommenderas nationellt. Endast 64,3% av afroamerikaner ammar sina barn jämfört med 81,5% av vita. Detta har effekter på både barnen och mammornas hälsa. Jag vill poängtera än en gång att jag tycker amning ska vara individens val och det finns fördelar med flaskmatning också om det är vad man väljer att göra. Men amningen har många positiva hälsoeffekter för både barnet och den som ammar. Nåt afroamerikaner troligen skulle gynnas av med tanke på att de löper högst risk för sjuklighet och dödlighet till följd av (all sorts) cancer, diabetes, influensa och har en högre sannolikhet att drabbas av fetma jämfört med vita. Amning är associerat till att minska risken för alla dessa sjukdomar/tillstånd. Enligt en studie i the Lancet har man dessutom beräknat att omkring 20 000 fall av bröstcancer årligen hade kunnat förhindras med hjälp av amning. Det är också särskilt aktuellt bland svarta då de löper högre risk att både drabbas av och dö av bröstcancer jämfört med vita kvinnor. Det är några skäl till att det vore önskvärt att öka amningsfrekvensen bland svarta kvinnor. Vilket man också jobbar för att göra.

 

Annons

Barnmorskan Stephanie Devane-Johnson har forskat på hur afroamerikaners historia påverkar hur de ammar idag. Hon fann att det fortfarande fanns ett öppet sår från att ha tvingats amma andras barn på bekostnad av sina egna. Bland många afroamerikaner anses amning idag tabu, som ”a white thing” och nåt man inte behöver syssla med längre. Attityden att man inte behöver amma längre och därför inte gör det tycker jag blir förståelig om man ser till historien. Att amma eller flaskmata blir också ofta en klassfråga där flaskmatning anses finare eftersom det är nåt man måste ha råd med. Arbetsplatsförhållanden spelar också in i USA där många mammor behöver återgå till arbete väldigt snart efter förlossning. En studie av Angela Johnson, ”A study on Enhancing breastfeeding rates among African American women” visade att andra orsaker för den låga amningsfrekvensen bland svarta i USA är rasism, diskriminering från vården och implicip bias.

Dessa skillnader i amningsfrekvens sker alltså inte i ett vakuum utan grundas sig i mångt och mycket i rasism. Som så mycket annat.

 

Läs mer/Referenser

Annons

 

Annons

 

28 kommentarer till “Junteenth och historien bakom amning bland afroamerikaner idag”

  1. Linnea skriver: 21 juni, 2020

    Väldigt intressant läsning!


  2. Kristina skriver: 21 juni, 2020

    Tack för att du skrev om det här! Så hemskt och sorgligt!


  3. Madelene skriver: 21 juni, 2020

    ??? ???


  4. Sara skriver: 21 juni, 2020

    Så fruktansvärt. Så mycket som man inte har en aning om. Tusen tack för din viktiga och intressanta läsning!


  5. Caroline skriver: 21 juni, 2020

    Uppskattar dina inlägg något enormt!


  6. Stina skriver: 21 juni, 2020

    Tack, välskrivet, intressant och sorgligt. Visste inte om att det varit så, och de spår det sätter idag.


  7. Linnéa skriver: 21 juni, 2020

    ?? tack för smärtsam men otroligt viktig läsning.


  8. Sofia skriver: 21 juni, 2020

    Superviktigt inlägg!!


  9. Madeleine skriver: 21 juni, 2020

    Väldigt intressant och sorgligt… ?❤️


  10. Stina skriver: 21 juni, 2020

    En så stor del av historien går förlorad när man bara får höra ”det vita perspektivet” under uppväxt och utbildning. Jag skäms över att jag aldrig tänkt på eller fått lära mig detta och är samtidigt så glad att du använder din plattform för att berätta och utbilda om så viktiga ämnen!


  11. Petra skriver: 21 juni, 2020

    Fruktansvärd och som alltid ögonöppnande läsning, tack för att du skriver och delar.


  12. Paulina skriver: 21 juni, 2020

    Jätteintressant läsning och så bra att du lyfter detta!

    Vill du utveckla hur det kommer sig att din syster ammat din son när han var mindre? Skulle vara intressant att höra men givetvis fullt förståeligt om du inte vill gå in på det närmare. 🙂

    Vill tillägga att jag ÄLSKAR din blogg och instagram och att du verkar vara så himla härlig! Jag ser så mycket upp till dig och har haft så mycket nytta av all kunskap du delar med dig av under min graviditet och första månaderna med min dotter.


    1. asabea skriver: 22 juni, 2020

      Tack!! Va roligt att du gillar bloggen och min Instagram, det gör mig glad ?
      Jag var gravid samtidigt som vi syster och vi födde barn med 12 dagars mellanrum. Min son har aldrig tagit flaska och alltid ammat väldigt mycket vilket försvårat möjligheterna att lämna honom ens korta stunder. Så det var väldigt smidigt när jag kunde lämna honom en stund med min syster som också kunde amma honom.


      1. Paulina skriver: 22 juni, 2020

        Ahh då är jag med, sååå bra grej under rätt omständigheter! ❤️


  13. M skriver: 21 juni, 2020

    Fy fan vad hemskt. Hade ingen aning om detta. Tack för att du skev om det!


  14. Amanda skriver: 22 juni, 2020

    Fruktansvärt! Trauman som ärvs i generationer. Vi borde forska om hur rasismen i Sverige påverkar amningen. Hur ser det ut här?


    1. asabea skriver: 22 juni, 2020

      Det finns ingen forskning på det än vad jag vet.


  15. Pony skriver: 22 juni, 2020

    Detta gjorde ont att läsa ? tack för att du sprider det här, hade ingen aning om detta.


  16. Hanna skriver: 22 juni, 2020

    Blir så otroligt illa berörd av detta, har läst om det förut och tycker det är jättebra att det tas upp!
    Kan inte sätta mig in i hur det måste ha känts att behöva bortprioritera sitt eget barn för att amma någon annans (sin ägares!!) barn. För mig har amningen varit väldigt intim och ett starkt band till mitt barn. Jag blev otroligt ledsen när mitt första barn skulle få donerad bröstmjölk (han är född förtidigt i v 31). Även om jag visste att det var bra för honom så kändes det som ett jättestort tramp in i mitt revir och det som skulle vara vårt egna band.
    Det här är ju miljoner resor värre.


  17. Klarast.rich-port.se skriver: 22 juni, 2020

    Så intressant och sorgligt att läsa. Wet nursing känner jag också kan vara okej under rätt omständigheter, men verkligen inte så som du skriver i texten.


  18. C skriver: 22 juni, 2020

    En fruktansvärd aspekt av slaveriet som jag inte visste om, tack för att du uppmärksammade det. Gör liksom ont i hela kroppen av att läsa om det, amning är förknippat med så mycket ömhet (om det funkar osv ) och jag undrar hur det känns att vara tvungen att amma någon annans barn och kanske inte ha tid att amma sitt eget. Ett typ av övergrepp.


  19. Karla skriver: 23 juni, 2020

    Tack för att du skriver om det här!


  20. Carolinenouw.com skriver: 24 juni, 2020

    Har för mig att detta berörs i filmen Borta med vinden, att karaktären Mammy varit Scarletts amma, och sedan följt henne under livet.

    Det är intressant med gamla filmer som man sett helt ofiltrerat, när man ser om dem med nya glasögon berättar de betydligt fler historier


  21. Benjamin skriver: 24 juni, 2020

    Mycket intressant! Hade ingen koll på det här, så tack för att du har lärt mig nåt nytt.


  22. Emma skriver: 24 juni, 2020

    Tack för att du öppnat mina ögon! Kände till ammor, men hade inte förstått att det finns konsekvenser än idag. Otroligt bra skrivit. Tack igen!


  23. Marie-Louise skriver: 24 juni, 2020

    Tack för att du berättade!


  24. Linn skriver: 21 juli, 2020

    Fortfarande många som tvingas till amning och speciellt inom Svenska sjukvården. Har du rättigheterna till dessa foton förresten?


    1. asabea skriver: 21 juli, 2020

      Linn snälla säg att du inte jämför eventuell amningshets inom vården med slaveri. Nej jag har inte rättigheter till bilderna så varsågod och anmäl mig.


Dela på:
Annons
Laddar
https://asabeabritton.motherhood.se/livet/midsommar/